Saker jag gör medan jag borde skriva

Goda och dåliga nyheter kring mitt skrivande

Jag har ju så smått börjat jobba på nästa bok, men inte helt kommit loss ännu. Den goda nyheten är att jag emellertid precis kommit på vad problemet med idén är. Och det är ju som vi alla vet första steget mot att hitta en lösningen. Den dåliga nyheten är att problemet tyvärr är att jag helt saknar handling.

Innan dess har problemet till exempel varit karaktärer och miljö, men det vill jag nu ändå påstå att jag har. Jag har till och med flera karaktärer, och många av dem är små-desperata som sig bör. Jag hann klappa mig själv på axeln i ungefär två sekunder innan jag insåg att de tyvärr inte gör någonting. Alls.

Kanske kan de bara sitta på en bar i trehundra sidor och prata om livet?

Ungefär så här kommer dramaturgin se ut:

Början
Här lär vi känna karaktärerna, miljön och historien.

Anslag
Det här är själva inledningen, och här får du ganska snabbt en känsla för boken. Bokens anslag blir läsarens utgångspunkt och du får en ingång i berättelsen utan att berätta för mycket.
”Beskriv baren. Nämn t.ex. vilka ölsorter som finns på fat och vilka olika sorters whisky som serveras.”

Presentation
Efter inledningen presenteras karaktärer och den miljö de vistas i. Här får vi också vet vad som kommer att bli bokens huvudkonflikt. I det här skedet ska allt som spelar en huvudroll presenteras.
”Konflikt: en av karaktärerna vill gå hem? En är pank? Viss bakgrund ges – hur ofta de går hit, var de bor, vad de gör i övrigt”
Mitten
Här utvecklas historien och vi fördjupar oss i konflikten.
Fördjupning
Här fördjupas huvudkonflikten och vi får bland annat veta bakgrunden till konflikten. Det ger oss information om hur de har hamnat i den situation som de befinner sig i. Här presenteras även eventuella bikonflikter.
”Kanske har en av karaktärerna ett jobb att gå till dagen därpå, medan den andra är sysslolös och en tredje är nydumpad. De kan också tycka om olika alkoholsorter vilket kan leda till motsättningar (geni!!!!) och kanske prata lite om sina deprimerande förflutna.”

Konfliktupptrappning
Här ökar tempot och konflikten blir mer dramatisk. Maktkampen blir intensivare och de två sidorna/viljorna/uppfattningar ser ut att komma till en punkt utan återvändo, så kallad Point of no return, vilket ofta är resultatet av någon form av bevisning som kommer fram.
”Vid kanske den fjärde ölen börjar historiska spänningar och nutida missförstånd komma upp till ytan. En av personerna vill verkligen gå hem, men övertalas att dricka whisky (point of no return!!!)”

Slutet
Mot slutet står det klart att det bara kan bli en vinnare, vilket resulterar i ett klimax.

Upplösning
När de två sidorna har nått så långt att en upplösning oundviklig får vi reda på vilken väg som blir utgången, alltså vem som vinner. Lösningen sker högst upp på den dramaturgiska kurvan och vi har nått bokens klimax.
”Whiskydrickandet har gjort samtliga karaktärer stupfulla. Vi vet nu att den ena karaktären kommer missa sitt möte. De kan bråka om det här i ett par, femtio sidor. Kanske beställer någon in jordnötter ungefär nu? Ska de fyllebråka? Nej, låt dem bara sitta där och prata.”

Avtoning
Här rundas filmen av och vi går ner i ett betydligt lugnare tempo. Vi får reda på vad som blev följderna av upplösningen, var karaktärerna tar vägen och vad som kommer att hända sen.
”Notan beställs in. Bartendern har börjat ställa upp stolar. Kanske en epilog där alla är bakfulla? Eller är det för deprimerande för min genre? Bolla med Karin.”

Se där. Det kommer bli rafflande.