Bloggstressen! Man ger sig ut på en liten tvådagars roadtrip i Iowa, och sen är man plötsligt hopplöst efter. Så mycket att skriva om och rapportera. Minnesplaketten för Dewey Readmore Books, vårt nästan-Thelma och Louise moment, stekta gröna tomater i New York…

Så här kommer allt, i en salig blandning. Först ut: hemmafru i New York.

Jag skriver det här på ett Starbucks på 8th Avenue medan Carina är iväg på ännu ett säkerligen viktigt jobbmöte. Och inte bara det – jag skriver det med perfekt, 50-dollars fönat hår. Jag tänker mig att det är omöjligt att vara hemmafru i New York och inte ha det.

Håret är fönat på en Dry Blow Bar, av en vänlig kvinna som alltid drömt om att jobba med hår.

”Hur kom det sig att du började jobba här?” frågade jag.
”Jag brukade jobba på en vanlig hårfrisör. Så jag såg det här, ansökte och fick utbildning och allt här.”
”Vad gillar du mest?”
”Att jag får jobba med hår! På mitt förra ställe var det bara: tvätta det här, torka det här, skölj det här – det enda jag ville var att jobba med hår. Jag brukade ha barbiedockor med långt hår när jag var liten, och sen övade jag på min familj och mina vänner.”
”Gick det bra?”
Axelryckning. ”Most of the time. Everything’s fixable, right?”

Vilket jag tycker är en utmärkt princip för både hår och liv.

Bifogar bildbevis: