Jag har blivit förkyld igen, så min anteckningsbok har fyllts av klagande och detaljerade beskrivningar av exakt hur röd min näsa är och funderingar kring om det går att improvisera en nässköljning utan själva nässköljningskannan.

Ja, det är så långt jag har gått. Jag sitter hemma och googlar ”nässköljning” och sen står jag framåtböjd över handfatet med ljummet saltvatten förberett.

Överlag tror jag på all placebo-effekt jag kan få, vilket är anledningen att mitt övriga intag samma dag bestod av: alvedon, nässpray, receptfritt läkemedel mot ömma bihålor, färsk ingefära och clarityn. Än så länge har jag med heorisk självdisciplin undvikit glass, godis och cola, men det är enbart för att jag inte vill vakna upp imorgon och vara snorig, rödnäst OCH tjock. Vi får se hur länge det sitter i.

Var helt beredd att ge upp hela den här dagen i självömkans tecken när en god nyhet tyvärr trängde igenom förkylningsdimman: Sverige har erkänt Palestina! Blev så uppiggad att jag glömde bort att tycka synd om mig själv, vilket nog är lika bra. Ändå är jag lite besviken över att den historsiska anteckningen om Palenstinas erkännande i min dagbok föregås av en diskussion om nässköljning. Det känns liksom inte riktigt värdigt nog.