Det finns alltid något skrämmande i att låta människor läsa ens första utkast. De kryllar av banala personbeskrivningar, konstiga handlingshopp och, framförallt freudianska antydningar och undermedvetna tankar.

Idag har jag fått kommentarer av fantastiska Johanna Wistrand på Multimanus.se (och med hennes och Jennys nya samarbete Storydoktors.se.

Mina favoritkommentarer:

Ang. persongalleriet: ”Det finns många porträtt av starka, roliga och udda kvinnor – men porträtten på männen är nästan alltid på gränsen till elaka och cyniska?”.

Redigeringsanteckning till mig själv: inte låta radikalfeminism eller erfarenheter av långrandiga män på föreningsmöten prägla en hel bok.

Ang. en scen som jag skrev rakt av utifrån en egen erfarenhet av när jag var förälskad i en man med flickvän som plötsligt dök upp: ”När du beskriver hur Anette ser på sin kvinnliga romantiska rival låter det mer dyrkande än avundsjuk. Om inte det bisexuella draget är något du fört fram tidigare som jag missat?”

Redigeringsanteckning: se över beskrivning, och kanske omvärdera minnet av den förälskelsen.