(Nummer ett är förstås dramaten-kvinnan, och även det här inlägget är på samma tema).

Jag promenerar i regnet från Slussen till skanstull. Människor gömmer sig under paraplyer, markiser och trappuppgångar. Förutom den här kvinnan. På ett elskåp vid Björns trädgård står en gammal trådlös radio under ett paraply, och framför den dansar hon loss. Iförd rock och med en dramaten-väska bredvid sig vaggar hon fram och tillbaka till tonerna från en gammal åttiotals-dänga på Vinyl.

Det är omöjligt att inte älska sånna kvinnor.