Louise Court: detta organisatoriska geni
Jag har, per se, inte träffat henne ännu, men jag är säker på att vi kommer bli fantastiska vänner. Som Oscar Wilde så träffande beskrev det: ”en bekantskap som inleds med bokhandlar kommer med säkerhet utvecklas till äkta vänskap.”
Geniet bakom min engelska bokhandlar-resa är Louise Court. Hon emailade mig för någon månad sen och frågade om jag kunde tänka mig att komma till London i ett par dagar i februari, för att besöka bokhandlar. Mitt första utkast var ungefär ”yesyesyesyesyesyes”, men Syrran övertygade mig om det marginellt mer professionella ”Of course.”
Och varför stanna där, tänkte jag? Jag hade tidigare lekt med tanken på en skrivarresa till The Lake District, för Beatrix Potter, kanske kombinerat med några skotska bokhandlar, och föreslog att det kanske kunde kombineras: några dagar i London, och sen kunde jag resa runt i England och skriva och besöka alla bokhandlar som hon kunde rekommendera.
Hon svarade med den här bilden, på ett sextiotal fantastiska bokhandlar. Hennes slutliga schema för mig inkluderar:
– Ett fyrtiotal bokhandlar, inklusive adress, öppettider, Twitter-namn och huruvida de också har café (för mina luncher) eller bar (för övriga nöjen)
– Tåg och buss-tidtabeller
– Bokad biljett till tåget till Edinburgh, inklusive detaljerad beskrivning av hur jag hämtar ut biljetten i biljettautomaten (”Skriv in referensnumret”, ”sätt i ditt kort”)
– Förslag på platser att stanna längre helt spontant, om jag skulle tröttna på detaljschemat
– Förslag på hotell i städerna som jag besöker
– Taxi för områdena i Wales
– Förslag på appar att ladda ner för att underlätta mitt kring-åkande
Jag till Syrran: ”Tror du att det är lite tidigt att fria till henne?”
Syrran: ”Kanske lite tidigt. Visst, din svenska förläggare och redaktör hade ju inget emot när du friade till dem, men de kände dig ju också lite bättre.
Jag: ”Får jag åtminstone citera Shakespeare för henne? Eller Jane Austen? ‘Shall I compare Thee Bookshops to a summers eve..?’ eller ‘You must allow me to tell you how ardently I admire and love your bookshops?”
Syrran: ”Vad sägs om att vi nöjer oss med ‘Looking forward to meet you’?”
