Att skriva roligt
Ja, jag erkänner villigt att jag har ett ohälsosamt förhållande till skrivarhandböcker (se bildbevis). Mitt senaste tema för läsningen är att skriva roligt.
Humor! Denna ständiga utmaning. How not to write a novel listar humor om en av tre ”special effects and novelty acts – do not try this at home” (de andra två: sex och postmodernism).
Det är också förvånansvärt svårt att hitta bra skrivarhandböcker på temat humor. De flesta verkar leva under illusionen att de själva måste vara roliga, på det där lätt desperata sättet som föreläsare har när de försöker dra igång en trög publik. De praktiska tipsen brukar det vara sämre med.
Men jag har ändå hittat några pärlor därute, så idag tänkte jag sammanställa mina favorittips för att skriva humor:
1. Ge din karaktär färre färdigheter.
Ju färre färdigheter din karaktär har, desto roligare blir det, menar Steve Kaplan i The Hidden Tools of Comedy, en av få skrivarhandböcker om humor som kryllar om praktiska tips. Han använder exemplet på om Bruce Willis går in i ett rum fyllt av tretton bad guys. Han kommer ha kunskaper nog att upptäcka dem, slåss med dem och kaxa sig emot dem. Hans repliker kanske är roliga, men själva scenen blir inte komedi. Föreställ er Tina Fey i samma situation och vi har humor. Ett av de bästa råden jag fick med mig från den boken var att komma ihåg att förmåga att känna igen och förstå en situation också är en färdighet: ett av de enklaste sätten att göra en scen roligare är att göra din karaktär dummare.
2. Ha aktiva karaktärer som gör saker…
Fortfarande enligt Steve Kaplan: En busschaufför. Hon tror att hennes fru är otrogen/hennes son tar droger/vad som helst. Om hon kör sin vanliga runda och sen parkerar bussen och sitter stilla och tänker fint formulerade tankar om det här så har vi drama. Ingenting händer.Om hon istället bestämmer sig för att köra sin vanliga runda femton minuter fortare så att hon kan komma på frun med älskarinnan eller sonen med drogerna så har vi plötsligt potential för humor: busshållplatser som bussen bara svischar förbi, en helt ny improviserad rutt, väskor som flyger omkring, resenärer som desperat klamrar sig fast medan bussen rusar fram och så småningom en stor buss parkerad i ett lugnt villaområde medan busschauffören sliter upp dörren och ropar: ”Honey, I’m home!”
3. … men de sakerna måste vara i enlighet med deras personlighet.
Steve Kaplans favorit-devis är att humor i grunden handlar om sanning. Det får oss att skratta åt saker som vi egentligen inte vill erkänna om oss själva eller vår existens, till exempel att vi alla gör idiotiska saker och så småningom ska dö. Ett av de vanligaste misstanken som jag själv ofta använder mig av är att komma på att en situation låter rolig och sen tvinga karaktärerna att göra det som krävs, oavsett deras personlighet. Det leder mest till att läsaren förvirrat undrar vad den här personen sysslar med.
4. Ha fler platta karaktärer.
När man pratar om karaktärsutveckling skiljer man ofta mellan ”rounded” och ”flat”, ungefärligt översatt till runda och platta karaktärer. Runda karaktärer är det vi hoppas att våra viktigaste personer i boken är: flerdimensionella, motsägelsefulla, mänskliga, och med rimliga motiv till sina känslor och handlingar. Platta karaktärer brukar vi spara åt mindre viktiga bikaraktärer, de som gott kan definieras helt utifrån en egenskap. Den sura kassörskan som bara dyker upp i en scen.
Men komedi fungerar delvis annorlunda, menar Ryan Britt, som ledde endags-intensivkursen i Humor Writing vid Gotham writers som jag gick på när jag ändå var i New York. Ofta har man ett helt persongalleri av endimensionella karaktärer för att göra det enklare att skapa roliga situationer för vår något mer ”rundade” hjälte. För många alltför ”runda” karaktärer drar också ned tempot. Hans tips: flatten your characters.
Fler tips om hur du skriver roligt:
Här finns ett inlägg med några tips om att skriva roligt.
Här kan du köpa Steve Kaplans bok The Hidden Tools och Comedy: The Serious Business of Being Funny
Här kan du köpa How Not to Write a Novel, förmodligen den roligaste skrivarhandboken som någonsin har skrivits. Så rolig att den kan läsas som en humorbok.