Delstaten har över 15 000 sjöar, vilka för all del säkert är fina på sitt sätt, men framför allt har de ett flytande bibliotek: http://thefloatinglibrary.org/the-project/
Jag har ännu inte vågat föreslå för Carina att vi kanske skulle irra runt på måfå på jakt efter en av 15 000 öar för att se biblioteket. Kanske går gränsen för vår vänskap där.
Minneapolis är kanske den enda staden som har en nedgången gata som fått nytt liv helt genom böcker.
På Washington avenue brukade det finnas öde parkeringsplatser, en stor lagerliknande spritbutik och affärer på dekis. Den första planen för att återuppliva gatan var att förvandla den till ett dot.com centrum, men inte ett enda tekniskt företag dök upp.
Istället blev böcker så småningom räddningen. Idag finns The Loft, kanske det största skrivar- och konstcentrumet i USA, ett stort bibliotek och flera oberoende förlag som ger ut prisbelönt poesi och dessutom verkar överleva (i sig ett bokrelaterat under, värdig en egen bok.)
Gatan har till och med uppmärksammats av New York Times
Jag har bara varit här i en dag, och jag har redan hittat flera anledningar att älska the Twin Cities (Minneapolis och St. Paul, åtskiljda av Mississippi och åratal av vänlig synskonrivalitet – bara en idiot skulle ju tänka att det bara är en stad…) och Minnesota.
När jag skrev min förra bok valde jag att låta den utspela sig i Iowa eftersom jag bara visste två saker om delstaten: 1, den var en del av The Great Plains, vilket jag tyckte lät magiskt men som ju egentligen bara en bred strimma majs-vänlig jord i mellanvästern, samt 2, de hade en gång haft en bibliotekskatt vid namn Dewey Readmore Books.
Så idag tänkte jag fokusera på anledningar varför jag en dag borde skriva en bok som utspelar sig i Minnesota.
Först ut: trenden med små mini-bibliotek i folks trädgårdar:
Vi anlände downtown Minneapolis runt fem-tiden, och en timme senare besöker vi vad som säkerligen kommer bli den första bokhandeln av många.
Idag till frukosten försökte Carina tipsa mig om saker jag kunde göra under min dag (förutom att ”skriva dina 30 sidor”, en kommentar som jag måste säga kom ut lite lätt ironisk). Jag tror att hon gjorde det i förebyggande syfte för att inte få fyrtiotre sms före lunch. En av de sakerna involverade att köpa träningskläder, något jag efter bara en dag i USA inser att jag kommer behöva. Hon hade redan koll på en butik att göra det i.
”Var ligger det?”frågar jag.
”Mitt emot Macy’s.”
”Vart ligger det?”
”Precis bredvid hotellet?”
”Kan du säga det i relation till bokhandeln?”
”Bokhandeln ligger till höger om Macy’s, så snett mitt emot.”
”Ah.”
Det är viktigt att hitta ställen att navigera efter i nya städer.
Minnesota har ju som vi alla säkert känner till en väldigt hög andel svenskättlingar. Det kan jag nu förstå efter att ha flugit in över delstaten. Landskapet påminner väldigt mycket om det svenska, och det första man ser när man går in för landning är en stor IKEA.
Jag kan riktigt se dem framför mig, kämpandes i sin konvoj, efter att ha tvingats fly från svält eller religiös förföljelse eller November-mörker. Vilken lättnad det måste ha varit att se den där IKEA-butiken och veta att flytten inte varit förgäves. Även i det nya landet skulle det finnas Billy-bokhyllor i björkfaner.