att det är en rätt banal idé i grunden, som förmodligen kommer kräva mycket mer tekniskt kunnande än jag har för att göra något nytt och bra av. Och att jag är lite för förtjust i min egen huvudperson, så att jag kanske inte märker att andra kanske kommer tycka att hon är vansinnes-irriterande. Slutet är ju också högst oklart, och de här tankarna om att experimentera med stilen..? Sannolikheten är stor för att jag mest skapar något pretentiöst och löjeväckande om en irriterande liten huvudperson, där allt kulminerar i ett icke-tillfredsställande slut.
Nej, men hej självtvivel! Välkommen tillbaka. Slå dig ner och känn dig som hemma.
Faktiskt känns det rätt tryggt. Det var lite väl konstigt att bara gå runt och känna sig oövervinnerlig.
Isak: ”Oroa dig inte, du kör säkert fast i skrivandet fort nog. Inom två månader sliter du ditt hår och frågar dig varför du försöker vara författare när du inte kan skriva.”
Jag: ”Jag skriver på heltid nu. Lär snarare vara två veckor.”
”Du ser. Ingen anledning till oro.”
… och jag älskar min huvudperson, scener kommer skrivas av sig själva genom blotta kraften i min idé, val kommer fattas helt oproblematiskt, självtvivel hör andra idéer till, jag är säker på att jag plötsligt kan skriva, och på något sätt kommer det lyckliga slutet uppenbara sig trots vissa inbyggda utmaningar. Och den här låten kommer spelas permanent i bakgrunden utan att Syrran blir vansinnig:
Jag är tillbaka från England. Jag saknar fälten och fåren och lammen, och små hotell, och pubar, och, förstås, bokhandlar. Efter att i tre veckors tid besökt nästan två om dagen känns det väldigt märkligt att jag inte har en enda bokhandel inplanerad idag.
Men det finns tröst. Under min tre-veckors-fyrtio-bokhandlar-resa i England hade jag en strikt en-bok-per-bokhandel-regel, i något sorts försök att begränsa min packning. Det gick så där. Regel och regel. ”It’s more of a guideline”. Så under hela resan skickade jag hem böcker till mig själv med posten, och nu har de börjat droppa in.
Jag bifogar två vackra bilder medan jag väntar på DHL-budet som är på väg med mer paket åt mig.
Ps. Om ni vill läsa om alla de fantastiska bokhandlar jag besökte så finns dem på den engelska sidan av min blog: www.katarinabivald.se/en/blog
Böcker!Jag tyckte att jag var väldigt smart när jag adresserade de tyngsta böckerna till min syster, men icke. Posten skickade avin till mig i alla fall.
